Tacksam

Målning av Ann-Charlotte Ulff. Akryl på papper.

---

Termosen

Det var den 24 september 1972. Sven Lundqvist tog fram sin termos med kaffe, tog ut sin matdosa och ställde allt på bordet i den lilla arbetskupan. Han var delägare i firman Nyckelhus och de byggde sitt fjärde hus i år. Det var alla ganska enkla villor. Sven var en erkänt duktig snickare men kunde också mura. Idag hade de just rest takstolarna. Förr i tiden hade de taklagsfest men det var en tradition man slutat med sen några år tillbaka. Däremot kunde han inte motstå att sätta upp en lövad ring högst uppe i nocken.

Han var alltid nyfiken på vad frun lagt i matdosan. Han gläntade långsamt på locket. Han hoppades på isterband med stuvad potatis. Det älskade han. Fast det var pannkakor. Idag igen. Det var nästa alltid pannkakor med sylt. Sylt av blåbär som han själv varit med att plocka. Fast just den här dagen hände något som för alltid skulle förändra hans liv. När han nyäten klev ut ur arbetskåpan skrämde han upp en kråka som flög genom huset och flaxade till precis där hans slarviga lärling Ragnar lagt sin hammare, högst upp på takstolarna. Den föll och landade rakt i huvudet på Sven. Han dog inte men hans sinne förändrades totalt. Han som tidigare varit blyg och tafatt, blev plötsligt livsbejakande och med ett onödigt stort självförtroende. Sven blev religiös på kuppen. Han gick med i Livets ord och byggde den kyrka som hade det högsta tornet i hela Västmanland. Han dog exakt tio år senare den 24 september 1982. På gravstenen stod hans egen text. ”Gud kan förändra ditt liv, eller en hammare”. 

Text: Olle Grönvalls